Det brukar inte hända över en natt. Det smyger sig på.
Systemen som valdes när bolaget hade 50 anställda fungerar fortfarande – tekniskt sett. Men nu är ni 200. Projekten är fler, affärsområdena är fler, kanske har ni förvärvat ett par bolag på vägen. Och plötsligt kräver varje månadsrapport att någon manuellt plockar ihop data från tre olika system, stämmer av mot ett Excel-ark och skickar runt för godkännande.
Resultatet är alltid detsamma, siffrorna är korrekta, men de är gamla.
Nova Consulting Group är en nordisk byrågrupp som växte i Sverige genom förvärv. Det gick snabbt – och ekonomifunktionen hängde inte med.
Michael Jäderlind, VD för den svenska verksamheten, beskriver situationen rakt:
”Det kunde ta ända till den 25:e innan vi hade siffror för föregående månad. Det funkar inte när man måste fatta snabba beslut.”
Det är inte ett ovanligt scenario. Varje förvärv adderar ett nytt system. Varje nytt affärsområde adderar ett nytt rapporteringsbehov. Och ekonomifunktionen lägger mer och mer tid på att producera underlag – och mindre och mindre på att använda dem.
Det är tillväxtfällan. Inte att bolaget går dåligt. Utan att ekonomin inte skalat i samma takt som verksamheten.
Nova valde att samla hela den svenska verksamhetsgruppen i Kleer. Det ger löpande insikter på projekt-, team- och bolagsnivå. Det som tidigare låg utspritt över flera personer och system hanteras idag av en enda person centralt.
”Tidigare tog det tre veckor innan vi hade siffror. Nu har vi realtidsdata. Jag kan direkt se hur många timmar som rapporterats i ett bolag och räkna hem lönsamheten för månaden.”
Resultatet är en kostnadsbesparing motsvarande 600 000 kronor per år – men det var inte det primära målet.
”Det viktigaste var inte kostnadsbesparingen. Det vi var ute efter var finansiell kontroll. Och nu har vi en helt annan överblick och kan fatta bättre beslut.”
Det är lätt att tro att lösningen är ett nytt system. Men problemet är sällan tekniken i sig – det är hur ekonomin är organiserad runt den.
Realtidsdata kräver att projektdata och ekonomidata lever i samma flöde. Att bokföringen sker löpande. Och att rätt person har tillgång till rätt information direkt – utan att behöva begära ut underlag från ekonomiavdelningen.
När de förutsättningarna finns förändras något. Ekonomifunktionen slutar lägga sin tid på att producera underlag och börjar använda dem. Affärsområdeschefen ser sin lönsamhet löpande. Och ledningen fattar beslut på data som speglar verkligheten – inte en verklighet som redan är tre veckor gammal.
Det är skillnaden mellan en ekonomi som hänger med i tillväxten och en som alltid ligger efter den.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Framtidens ekonomifunktion har varit på agendan länge. Varför ser verkligheten fortfarande likadan ut?
Samtalet om ekonomifunktionens strategiska roll är inte nytt. Det har pågått i minst ett decennium. CFO:n ska vara affärspartner, inte rapportproducent. Ekonomi ska driva bolaget framåt, inte följa efter det.
Ändå sitter de flesta ekonomichefer fortfarande fast i samma sak: rapportering, administration och underlag som alltid är lite för gamla för att agera på.
Det är inte ett kompetensproblem. Det är ett modellproblem.
I de flesta konsultbolag är ekonomisystemet byggt för att stämma av vad som hänt – inte för att ge insyn i vad som händer. Projektdata och ekonomidata lever i olika system och sammanfogas manuellt. Bokslutet kräver koordinering och handpåläggning. Och rapporten som landar på ledningens bord beskriver en verklighet som redan är fyra till sex veckor gammal.
Det skapar ett manuellt lager mellan data och insikt som äter upp den tid ekonomifunktionen egentligen borde lägga på analys. Inte för att de prioriterar fel – utan för att systemet kräver det.
Resultatet är en ekonomifunktion som är fullt upptagen med att producera underlag åt andra, och som aldrig riktigt får utrymme att använda det själv.
Det finns en kostnad för det här som sällan syns på en budgetrad. En ekonomifunktion med tre till fem personer som lägger 60–70 procent av sin tid på administration representerar en omallokerad kapacitet som aldrig skapar det värde den skulle kunna.
Men det är inte bara ekonomifunktionens problem. Det är hela organisationens.
När projektledaren inte ser sin marginal förrän i månadsrapporten kan hen inte ta ansvar för den. När affärsområdeschefen måste begära ut underlag för att förstå sin position har hen redan förlorat möjligheten att agera i tid. Och när ledningsgruppen lägger sin tid på att tolka gamla siffror istället för att styra framåt är det inte ett ledningsproblem – det är ett informationsproblem.
Det vi pratar om när vi pratar om realtidsdata är egentligen något annat: förutsättningarna för att ekonomifunktionen ska kunna göra sitt egentliga jobb.
När rätt data når rätt person i rätt tid förflyttas något. Ekonomifunktionen slutar vara en rapporteringsmaskin och börjar vara det den alltid var tänkt att vara – en funktion som analyserar, utmanar och hjälper bolaget att fatta bättre beslut.
Det är skillnaden mellan en ekonomi som följer efter verksamheten och en som driver den framåt.
Framtidens ekonomifunktion är inte en fråga om ambition. Det är en fråga om förutsättningar.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Marknaden rör på sig igen. Men för många konsultbolag har marginalerna fortsatt åt fel håll och Kleers Konsultbarometer 2025 sätter siffror på det som många redan känt av i vardagen.
Bilden är inte entydig. Small-segmentet, bolag med 10–50 MSEK i omsättning, håller en stabil nivå med bibehållen lönsamhet. Men för de större bolagen, över 150 MSEK, är bilden en annan. Vinstmarginalen föll från 6,9 till 4,5 procent under året – trots ökad omsättning och minskad headcount. Bolagen levererar alltså mer med färre resurser, och tjänar ändå mindre på det.
Medium-segmentet, 50–150 MSEK, påverkas ännu tydligare. Både omsättning och headcount minskar, och marginalpressen är påtaglig.
Sammantaget pekar barometern på en marknad där skalfördelar inte längre är en garanti för starka marginaler.
Timpriserna är under press – det vet alla. Men det förklarar inte hela marginalfallet.
För Kvadrat, ett av Sveriges större konsultnätverk, har 2025 präglats av just den balansen. CFO Björn Widlund beskriver ett år med tydliga variationer inom organisationen: tillväxt på vissa orter, press på andra. Hans slutsats pekar inte mot prissättning utan mot styrning.
”Prova att göra något som du inte gjort tidigare. Mät, följ upp och styr. Lägg till duktiga kollegor som ser målet framför sig, och system som faktiskt stöttar och underlättar i vardagen.”
Nimmersion, som trots marknadens avmattning växte med cirka 30 procent och behöll sin vinstmarginal, lyfter samma tema från ett annat håll. Grundare Lena Rekdal beskriver balansen mellan tillväxt och kontroll som nyckeln.
”Att växa snabbt är inte svårt i sig. Utmaningen är att göra det utan att släppa greppet om lönsamhet, kvalitet och arbetsbelastning.”
Det som skiljer konsultbolag med starka marginaler från de med svaga är sällan segment eller prissättning. Det är hur tätt ekonomin sitter ihop med verksamheten.
När lönsamhetsansvaret är fördelat till de som faktiskt driver affären – projektledaren, affärsområdeschefen – och de har rätt underlag för att agera i tid, slutar marginalerna att vara ett konstaterande i efterhand.
Det kräver inte fler resurser. Det kräver en annan modell.
Vill du se hela bilden av hur konsultbranschen utvecklades 2025? Ladda ner Konsultbarometern här. →
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Sedan vi startade Kleer har vi haft en enkel övertygelse: ekonomihantering ska fungera utan manuell handpåläggning.
Inte som ett effektiviseringsprojekt. Som ett grundläggande arbetssätt.
Det är vad vi kallar No Touch Accounting. Och det är dit vi byggt varje del av systemet sedan dag ett.
Det vanligaste misstaget vi ser är att bolag försöker lösa ett strukturproblem med ett nytt verktyg. De lägger till ett AI-lager ovanpå fragmenterade processer och förväntar sig transformation. Det de får är en snabbare version av ett gammalt problem.
AI fungerar bara så bra som den miljö det verkar i. Om data lever utspridd i tidrapporteringsverktyg, kvittoappar och Excelark tvingas AI tolka, fylla i luckor och gissa. Kvaliteten på outputen speglar kvaliteten på inputen.
Det är därför vi inte börjar med AI. Vi börjar med strukturen.
I Kleer finns all finansiell data samlad i ett system, strukturerad och konsekvent, med processer som hanteras på samma sätt varje gång. Vi har byggt för automation från start. Det är inte en tillfällighet att AI fungerar väl i Kleer. Det är en direkt konsekvens av hur systemet är konstruerat.
På den grunden kan AI göra det den faktiskt är bra på: hantera fakturaflödet med minimal handpåläggning, lyfta avvikelser i realtid, ge medarbetare svar på lönefrågor direkt. Och för bolag som vill gå längre finns 230 öppna API-endpoints att bygga egna agenter på, skräddarsydda för verksamhetens specifika behov.
Riktningen vi rör oss mot heter Zero Day Close. Det är ett läge där bokslutet är klart samma dag perioden avslutas, för att siffrorna redan är uppdaterade löpande. Det är inte ett snabbare bokslut. Det är ett bokslut som i praktiken pågår hela månaden.
Det har varit en vision länge. Med AI börjar det bli vardag.
Ekonomifunktionens roll förändras. Från att producera siffror till att förstå dem. Från månadscykler till realtid. Från administration till analys.
Det är inte något nytt för oss. Det är vad vi alltid byggt mot.
Ladda ner vår rapport om: AI i ekonomifunktionen
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Att fatta beslut baserat på magkänsla eller föråldrade rapporter fungerar inte för snabbväxande SaaS- och konsultbolag. Affärsutveckling i den här miljön kräver data i realtid. Nyckeltal är de kvantitativa mått som omvandlar komplex finansiell data från din redovisning till konkreta, jämförbara indikatorer. De ger dig ett direkt beslutsunderlag för att styra verksamheten mot ökad lönsamhet och hållbar tillväxt. Utan dem navigerar du i blindo och missar möjligheter att justera kursen innan det är för sent.
Ett nyckeltal är ett ekonomiskt mått som hjälper dig att följa och förstå hur ditt företag presterar. Det sammanfattar information från resultaträkningen och balansräkningen till enkla siffror som gör det lättare att jämföra utvecklingen över tid eller med andra företag i samma bransch. För tjänsteföretag ger nyckeltal en djupare bild än bara omsättning och resultat. De visar hur affären egentligen mår, till exempel hur lönsam prissättningen är, hur väl resurserna utnyttjas och hur stabil ekonomin är.
Att analysera ditt företag med hjälp av dessa mått är fundamentalt för strategisk verksamhetsstyrning. Det är skillnaden mellan att passivt ta emot en månadsrapport och att aktivt använda finansiell data för att forma framtiden. Genom att följa upp rätt uppsättning finansiella nyckeltal får du en omedelbar bild av var du står och vart du är på väg.
Lönsamhetsmått visar hur väl företaget lyckas generera vinst från sin omsättning och sitt kapital. De är avgörande för att förstå effektiviteten i kärnverksamheten.
Likviditet handlar om företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder, som leverantörsfakturor och löner. Dålig likviditet kan tvinga även lönsamma företag i konkurs.
Soliditet mäter företagets långsiktiga betalningsförmåga och finansiella stabilitet. Det visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital jämfört med lån.
Räntabilitet, eller avkastning, mäter hur effektivt företaget använder sitt kapital för att generera vinst. Det är ett centralt mått för ägare och investerare.
Läs mer om vilka nyckeltal du bör följa som konsultbolag här.
Att räkna fram nyckeltal är bara första steget. Den verkliga nyttan ligger i hur du tolkar dem. Ett enskilt nyckeltal säger sällan hela sanningen om ett företags prestation. Därför är det viktigt att alltid se siffrorna i sitt sammanhang.
Ett bra sätt att tolka nyckeltal är att jämföra dem över tid. Om ett nyckeltal förbättras eller försämras från ett år till ett annat kan det ge en tydlig signal om hur verksamheten utvecklas. Du kan också jämföra dina siffror med branschstandarder eller konkurrenter för att förstå om ditt företag ligger över eller under genomsnittet.
Det är också viktigt att analysera flera nyckeltal tillsammans. Till exempel kan hög omsättningstillväxt vara positivt, men om lönsamheten samtidigt minskar kan det tyda på att kostnaderna växer för snabbt. Genom att kombinera olika nyckeltal får du en mer komplett bild av företagets ekonomiska situation.
Ett vanligt misstag är att fokusera på för få nyckeltal. Om du bara följer omsättning och resultat riskerar du att missa viktiga signaler om hur verksamheten faktiskt fungerar, till exempel förändringar i kostnadsstruktur eller kassaflöde.
Samtidigt kan motsatsen också vara ett problem. Att följa för många nyckeltal gör det svårare att se vad som verkligen är viktigt. Då finns risken att analysen blir rörig och att organisationen tappar fokus.
Ett annat misstag är att nyckeltalen inte kopplas till företagets strategi eller mål. Nyckeltal ska hjälpa organisationen att fatta bättre beslut och styra verksamheten i rätt riktning. Om de inte är kopplade till affärsmålen blir de lätt bara siffror i en rapport.
Vilka nyckeltal som är viktigast beror på vilken typ av verksamhet du driver och vilka mål företaget har. Ett konsultbolag kan till exempel behöva följa beläggningsgrad och intäkt per konsult, medan ett produktbolag kanske fokuserar mer på bruttomarginal och försäljningsvolym.
Ett bra första steg är att utgå från företagets affärsmodell. Fundera på vad som faktiskt driver lönsamheten i verksamheten. När du har identifierat dessa faktorer kan du välja nyckeltal som speglar just dem.
Det är också viktigt att välja nyckeltal som går att påverka. Om organisationen kan se hur deras arbete påverkar siffrorna blir nyckeltalen ett verktyg för förbättring, inte bara en rapportering i efterhand.
Att förstå dessa finansiella nyckeltal är en sak. Men att ha tillgång till dem i realtid, utan manuellt arbete, är en helt annan. Många SaaS- och konsultbolag sitter fast med ekonomisystem som inte pratar med varandra. Bokföringen ligger i ett system, projekthanteringen i ett annat och lönerna i ett tredje. Resultatet blir manuell handpåläggning, fördröjda rapporter och ett beslutsunderlag som alltid ligger steget efter.
Kleer är byggt för att lösa exakt det problemet. Vi kombinerar ett allt-i-ett-system för bokföring, lön, projekt och rapportering med ett dedikerat ekonomiteam som kan er bransch. All data flödar automatiskt och uppdateras i realtid. Istället för att vänta på en månadsrapport kan du följa upp ditt bolag dagligen via anpassade dashboards. Du ser direkt hur beläggningen påverkar rörelsemarginalen eller hur en ny kund påverkar din kassalikviditet.
Det här skiftet från reaktiv till proaktiv gör ekonomin till ett strategiskt verktyg för hela företaget. När alla ledare och projektledare ser samma sanning i siffrorna blir ekonomin en gemensam kompass. Det möjliggör en helt ny nivå av företagsanalys och affärsutveckling. Vi kallar det Finance as a Service – en helhetslösning där teknik och expertis ger dig finansiell klarhet, till en fast månadskostnad.
Ett nyckeltal är ett standardiserat, kvantitativt mått som används för att analysera och värdera ett företags ekonomiska prestation och ställning. Det skapas genom att ställa två eller flera poster från resultat- eller balansräkningen i relation till varandra.
De viktigaste nyckeltalen beror på bransch och företagets mognadsgrad. Generellt är mått på lönsamhet (t.ex. rörelsemarginal), likviditet (kassalikviditet) och soliditet (soliditet) alltid viktiga. För SaaS-bolag är även branschspecifika mått som MRR och Churn Rate kritiska.
Nyckeltal används för intern verksamhetsstyrning, för att följa upp mål och fatta operativa beslut. De används också externt för att jämföra sig med konkurrenter, för företagsanalys vid en investering och som underlag för kreditgivare.
De är viktiga eftersom de översätter komplex ekonomisk information till begripliga och jämförbara indikatorer. De hjälper ledningen att snabbt identifiera styrkor, svagheter och trender, vilket leder till bättre och snabbare affärsbeslut.
Man beräknar ett nyckeltal genom att använda en specifik formel där värden från företagets redovisning (främst resultat- och balansräkningen) används. Exempelvis beräknas vinstmarginalen genom att dela resultatet efter finansiella poster med nettoomsättningen.
Det finns flera kategorier. De vanligaste är finansiella nyckeltal som mäter lönsamhet, likviditet, soliditet och räntabilitet. Utöver dessa finns operativa och branschspecifika nyckeltal som mäter andra aspekter av verksamheten, till exempel beläggningsgrad i konsultbolag.
Ett bra nyckeltal är relevant för verksamheten, mätbart och pålitligt över tid, lätt att förstå och tydligt kopplat till företagets övergripande mål. Det ska ge konkreta insikter som kan leda till handling.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
När du ska välja en lösning för ekonomi och lön behöver du fundera på hur väl systemet kan skapa överblick, effektivitet och insikt i hela verksamheten. Nedan jämför vi Kleer vs. Söderberg & Partners för att ge en tydligare bild av vilken typ av lösning som kan passa din organisation.
Kleer erbjuder en komplett lösning för ekonomi och lön – utvecklad för SaaS- och konsultbolag som vill ha full kontroll över sin finansiella data. Vi erbjuder även lönehantering som en separat tjänst.
Söderberg & Partners erbjuder en samlad tjänst med HR-system, lönehantering, förmåner och pensionslösningar i en plattform som ska förenkla HR-arbetet i organisationer.
Både Kleer och Söderberg & Partners arbetar för att minska administration och effektivisera arbetsflöden. Skillnaden ligger i fokus: Söderberg & Partners är i första hand inriktade på HR-processer och medarbetaradministration, medan Kleer fokuserar på att ge företag realtidsinsikt och finansiell kontroll över hela affären.
| Kleer | Söderberg & Partners | |
|---|---|---|
| Helhetslösning | ✅ Kombinerar allt-i-ett-system med ett dedikerat ekonomiteam som arbetar i samma flöde. | ✅ Plattform som kombinerar HR-system, lönehantering, förmåner, pension och kompetensutveckling. |
| Realtidsdata | ✅ All data uppdateras automatiskt och speglar affären i realtid. | ✅ System och analysverktyg som samlar och analyserar personaldata för bättre beslut och uppföljning. |
| Automatisering | ✅ Ett av Sveriges mest automatiserade system för ekonomi och lön. Alla flöden uppdateras automatiskt i realtid. | ✅ Automatiserade HR-processer för onboarding, utvecklingssamtal, löneprocesser och rapportering. |
| Fast månadskostnad | ✅ Allt i ett system till en fast månadskostnad. | ✅ Allt i ett system till en fast månadskostnad. |
| Specifikt branschfokus | ✅ Byggt specifikt för SaaS- och konsultbolag. | X Lösningar för organisationer i många branscher och storlekar. |
| Skalbarhet | ✅ Stöd för snabb tillväxt med flera affärsområden, dotterbolag och koncerner utan ökad intern administration. | ✅ Plattformen är byggd för att kunna skalas från mindre organisationer till stora företag med tusentals anställda. |
| Framtidssäkrad | ✅ Plattformen är byggd för framtiden med strukturerad data, automatiserade processer och integrerad AI-analys direkt i systemet. | ✅ Modern plattform med integrationsmöjligheter och stöd för datadrivna HR-beslut. |
Kleer erbjuder en komplett lösning för ekonomi och lön riktad mot SaaS- och konsultbolag. Plattformen samlar funktioner för bokföring, fakturering, lönehantering, utlägg, projektuppföljning och återkommande intäkter i ett och samma system. Utöver systemet ingår även ett dedikerat ekonomiteam som arbetar nära ditt företag och har förståelse för er affärsmodell. Resultatet blir en bättre ekonomisk överblick i realtid, mindre manuellt arbete och mer fokus på att utveckla verksamheten.
Söderberg & Partners erbjuder ett brett utbud av tjänster för företag inom HR, pension, försäkring och förmåner. Genom sitt erbjudande HR Solutions kombineras digitala HR-system med tjänster som lönehantering, förmånsadministration, kompetensutveckling och pensionslösningar.
Kleer riktar sig främst till moderna SaaS- och konsultbolag i tillväxt som behöver en ekonomilösning som klarar komplexiteten i affärsmodellen. Systemet är utformat för att hantera exempelvis projektekonomi, återkommande intäkter, beläggning och koncernstruktur – faktorer som ofta är centrala i denna typ av verksamheter.
Söderberg & Partners vänder sig till företag som vill ha stöd inom HR-arbete, pension, försäkringar och personalförmåner. Deras lösningar används av organisationer i många olika branscher och kan anpassas efter företagets storlek och behov, från mindre bolag till större organisationer.
Kleers helhetslösning är byggd för att växa med bolaget. Det finns stöd för flera affärsområden, team och rapportnivåer och det är enkelt att lägga till nya bolag och användare. Perfekt för företag i tillväxt eller i en koncernstruktur.
Söderberg & Partners HR-lösningar är utvecklade för att kunna skalas i takt med att organisationen växer. Plattformen kan hantera allt från mindre organisationer till företag med tusentals anställda och kan anpassas med olika HR-verktyg, lönefunktioner och integrationsmöjligheter beroende på verksamhetens behov.
Kleer använder en abonnemangsbaserad prismodell med en fast månadskostnad där både system, lönehantering, ekonomitjänster och rådgivning ingår. Kostnaden baseras på verksamhetens omfattning och transaktionsvolym snarare än antal användare. Priset uppdateras en gång per år, vilket gör modellen enkel att planera och förutsägbar för växande företag.
Söderberg & Partners erbjuder lösningar där kostnaden beror på vilka tjänster och vilken omfattning av rådgivning eller systemstöd företaget behöver. Företag kan kombinera exempelvis HR-system, lönehantering, pensionslösningar och förmånsadministration i ett upplägg som anpassas efter organisationens behov.
Kleer ger dig tillgång till ett dedikerat ekonomiteam som känner din affär och arbetar direkt i systemet. Support, rådgivning och löpande ekonomihantering ingår alltid i månadskostnaden.
Söderberg & Partners erbjuder rådgivning och expertstöd inom flera områden, bland annat HR-strategi, pension, försäkringar och personalförmåner.
Kleer fokuserar på den svenska marknaden och är därför experter på svenska regelverk, men vi kan även hjälpa till att hantera vissa affärer utomlands.
Söderberg & Partners är en internationell koncern med verksamhet i flera europeiska länder. Företaget har kontor i bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien och kan därför stödja företag med behov som sträcker sig över flera marknader.
När du väljer mellan Kleer vs. Söderberg & Partners är det viktigt att utgå från vad din organisation främst behöver stöd i.
Om fokus ligger på att effektivisera HR-processer, hantera förmåner och strukturera personaladministrationen kan en HR-plattform vara ett bra alternativ.
Om målet istället är att få bättre kontroll över ekonomin, följa lönsamheten i realtid och skapa en mer datadriven ekonomistyrning kan en lösning som Kleer vara mer relevant.
Fundera på följande:
Med Kleer samlas ekonomi och lön i en integrerad plattform som speglar verksamheten i realtid. Ekonomisk information blir tillgänglig för rätt personer i organisationen för att skapa transparens och bättre överblick. Det gör det enklare att följa utvecklingen löpande och fatta snabbare, mer välgrundade beslut.
Boka en demo för mer information om hur vi på Kleer kan hjälpa ditt företag växa.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
När du ska välja system för lön, ekonomi eller HR handlar valet inte bara om vilka funktioner systemet innehåller. Minst lika viktigt är hur arbetet fungerar i praktiken – hur mycket administration som krävs, hur tydlig processen är och vilken insyn organisationen får i data och kostnader.
Vill du samla fler ekonomiprocesser i ett gemensamt system finns även Kleer Finance. Där hanteras bokföring, fakturering, rapportering och löner i ett integrerat flöde. Lösningen kombinerar teknik med ett dedikerat ekonomiteam som arbetar tillsammans med din organisation direkt i systemet.
Heroma är ett HR- och lönesystem utvecklat av CGI som används främst inom offentlig sektor. Plattformen hanterar bland annat löner, personaladministration, schemaläggning och HR-processer och är särskilt anpassad för större organisationer med komplexa personalstrukturer.
Både Kleer och Heroma erbjuder stöd för lönehantering och personaladministration, men systemen fungerar på lite olika sätt.
| Kleer | Heroma | |
|---|---|---|
| Helhetslösning | ✅ Finance-As-a-Service är en helhetslösning med ett dedikerat ekonomiteam som arbetar i samma flöde. Payroll går att få separat och är en lösning för en enklare och tryggare löneprocess. | ✅ HR- och lönesystem som hanterar personaladministration, löner och HR-processer i större organisationer. |
| Realtidsdata | ✅ All data uppdateras automatiskt och speglar verksamheten i realtid. Därmed kan du följa lönerna live under månaden. | ✅ Ger överblick över personaldata och löner i organisationen. |
| Automatisering | ✅ Ett av Sveriges mest automatiserade system för ekonomi och lön. Alla flöden uppdateras automatiskt i realtid. | ✅ Automatiserar flera HR- och löneprocesser i större organisationer. |
| Fast månadskostnad | ✅ Både Payroll och Finance-As-a-Service går att få till en fast månadskostnad. | ✅ Prismodell baserad på licenser och implementation beroende på organisationens behov. |
| Specifikt branschfokus | ✅ Payroll passar alla typer av organisationer som vill ha en enklare och smidigare lönehantering. Finance-As-a-Service är byggt specifikt för SaaS- och konsultbolag. | ✅ Vanligt inom offentlig sektor, kommuner och större organisationer. |
| Skalbarhet | ✅ Stöd för snabb tillväxt utan ökad intern administration eftersom ansvaret för lön fördelas rätt från början. | ✅ Utvecklat för stora organisationer med många anställda och komplexa HR-processer. |
| Framtidssäkrad | ✅ Plattformen är byggd för framtiden med strukturerad data och automatiserade processer. | ✅ Modern plattform som kontinuerligt utvecklas för HR- och lönehantering. |
Kleer Payroll förändrar hur löneprocessen fungerar i praktiken. Istället för att samla in underlag och göra en lönekörning i slutet av månaden byggs lönen upp steg för steg under hela perioden. Tid, frånvaro och utlägg registreras direkt och påverkar lönebilden i realtid. Medarbetare kan följa sin lön löpande och chefer godkänner uppgifter där de uppstår. Arbetet fördelas i organisationen istället för att koncentreras till en enskild löneadministratör. Samtidigt finns lönespecialister från Kleer tillgängliga i bakgrunden för att säkerställa att allt blir korrekt. Resultatet är färre sena korrigeringar och en stabilare löneprocess.
Vill du samla hela ekonomiarbetet i ett sammanhängande system kan vi även erbjuda Kleer Finance. Där integreras bokföring, fakturering, löner och ekonomisk uppföljning i en gemensam plattform.
Heroma är ett HR- och lönesystem som används för att hantera personaladministration i större organisationer. Systemet innehåller funktioner för bland annat lönehantering, HR-processer, schemaläggning och personaluppföljning. Det används ofta av kommuner, regioner och andra organisationer med omfattande personaladministration.
Kleer Payroll passar alla typer av organisationer som vill modernisera sin lönehantering och göra processen mer automatiserad och transparent. Lösningen används ofta av företag där löneansvaret annars hamnar hos ekonomichef, HR-chef eller andra roller som egentligen inte vill arbeta med löneadministration men som ändå behöver full insyn i processen.
Kleer Finance riktar sig främst till moderna SaaS- och konsultbolag som vill samla ekonomi och lön i en gemensam lösning och kombinera systemstöd med ekonomikompetens.
Heroma används framför allt av större organisationer inom offentlig sektor där personaladministrationen är omfattande och där HR- och löneprocesser behöver hanteras i en central plattform.
När en organisation växer förändras kraven på löneprocessen. Med Kleer fortsätter processen fungera på samma sätt även när antalet anställda ökar, eftersom löneinformationen registreras löpande och ansvaret är fördelat i organisationen.
Heroma är utvecklat för stora organisationer och kan hantera omfattande personaldata, flera verksamhetsområden och komplexa HR-processer.
Kleer erbjuder en enkel och förutsägbar prismodell där system och expertstöd ingår i en fast månadsavgift. Du får därmed en tydlig kostnadsbild utan extra avgifter för exempelvis korrigeringar eller specialhantering.
Heroma implementeras ofta som ett större HR- och lönesystemprojekt där kostnaden beror på organisationens storlek, funktioner och integrationsbehov.
Med Kleer finns lönespecialister tillgängliga som en del av löneprocessen. De arbetar i samma system som din organisation och hjälper till att säkerställa att allt fungerar korrekt.
Heroma erbjuder support och konsulttjänster via CGI, både vid implementation och i den löpande användningen av systemet.
Kleer fokuserar på den svenska marknaden men kan stödja ditt företag om ni har verksamhet eller affärer internationellt.
Björn Lundén har också starkt fokus på Sverige och erbjuder program som är anpassade efter svenska regler för bokföring, skatt och lön.
Valet mellan Kleer och Heroma handlar till stor del om vilken typ av organisation du driver och hur du vill att löneprocessen ska fungera.
Heroma är främst utvecklat för stora organisationer med omfattande HR-administration, ofta inom offentlig sektor.
Kleer passar alla typer av organisationer, både inom offentlig och privat sektor, som vill modernisera löneprocessen, minska administrationen och få bättre insyn i löne- och ekonomidata i realtid.
Fundera på följande frågor:
Om flera av dessa frågor känns igen kan det vara bra att boka en demo för att se hur en mer automatiserad löneprocess kan fungera i praktiken.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Det är ett av de vanligaste samtalen vi har. En VD eller CFO på ett konsultbolag beskriver hur ekonomin inte håller tempot med verksamheten. Beslut fattas på siffror som redan är gamla. Ingen riktigt äger lönsamheten – alla förutsätter att någon annan gör det. Och slutsatsen de landar i är nästan alltid densamma:
”Vi behöver nog ett nytt affärssystem.”
Det är en begriplig slutsats. Men det är fel diagnos.
De flesta konsultbolag som söker ett nytt affärssystem letar egentligen efter något annat. De söker kontroll, tempo och en ekonomi som fungerar som en motor i bolaget, inte en funktion vid sidan av.
Det är inte ett system som ger er det.
Ett tyngre ERP löser inte att rätt data inte når rätt person i realtid. Det löser inte att lönsamhetsansvaret är otydligt fördelat. Och det löser inte att ekonomifunktionen lägger sin tid på att producera rapporter snarare än att styra affären framåt.
De problemen är organisatoriska. De kräver en annan modell.
Att göra ekonomin till en motor i bolaget handlar inte om fler resurser eller ett kraftfullare system. Det handlar om att förändra hur ekonomin är organiserad.
I praktiken betyder det tre saker:
Rätt data når rätt person i realtid. Inte månadsrapporter som stämmer av vad som redan hänt. Utan löpande insyn som gör att chefer och konsultledare kan fatta beslut när det fortfarande spelar roll.
Lönsamhetsansvaret delas av hela organisationen. Ekonomi är inte ekonomiavdelningens ensak. När rätt information finns tillgänglig för rätt personer förflyttas ansvaret dit det hör hemma – till de som faktiskt driver affären.
Ekonomifunktionen fokuserar på att styra framåt. Inte på att administrera eller jaga underlag. Med rätt modell på plats kan ekonomifunktionen göra det den egentligen är till för: analysera, utmana och hjälpa bolaget att växa lönsamt.
Kleer är inte ett affärssystem. Kleer är en modell – en kombination av ett automatiserat system, en dedikerad ekonomifunktion och strukturerade processer som är byggda specifikt för konsultbolag.
Det innebär att ni inte behöver välja mellan att bygga en stark internfunktion och att köpa ett tungt system. Ni får båda delarna, integrerade och anpassade för hur konsultaffären faktiskt fungerar.
Resultatet är en ekonomi som inte ligger efter. Som ger er kontroll i realtid. Och som faktiskt hjälper er att driva bolaget framåt – inte bara rapportera om det.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Ingen budgetpost heter ”föråldrad ekonomimodell”. Men kostnaden finns där, varje månad.
De flesta etablerade konsultbolag fattar inte beslut om att ha en långsam ekonomifunktion. Det bara blir så. Systemen som en gång valdes var rätt för bolaget som det såg ut då. Processerna som byggdes upp fungerade när teamet var hälften så stort. Och ekonomiteamet gör sitt jobb, rapporterna stämmer, böckerna stängs, skatten betalas i tid.
Men fungerar är inte detsamma som driver.
Det finns en kostnad för att inte förändra. Den syns aldrig på en enda rad i budgeten, den dyker aldrig upp i styrelsens riskanalys och ingen controller larmar om den. Men den påverkar lönsamheten varje månad. Tyst, konsekvent och ofta i en storleksordning som skulle motivera ett beslut om den någonsin räknades ihop.
I de flesta konsultbolag är ekonomidata 4–6 veckor gammal när den når beslutsfattarna. Månadsbokslutet stängs runt den 20:e. Analysen tar några dagar. Ledningsgruppsmötet är den sista veckan i månaden. Och då pratar man om vad som hände för sex veckor sedan.
Det låter som en administrativ detalj. Det är det inte.
Ett lönsamhetsproblem i ett projekt eller ett affärsområde som identifieras sex veckor för sent har vid det laget fått fäste. Resurserna är redan felallokerade. Marginalen har redan eroderat. Och beslutet som hade kunnat vända trenden, att byta resurs, omförhandla scope, pausa rekrytering, fattas när det är för sent att påverka perioden.
För ett konsultbolag med 150–300 anställda och ett femtiotal aktiva projekt är det inte ovanligt att marginalavvikelser som identifieras för sent kostar 1–3 MSEK per år. Inte som en engångshändelse, utan som ett strukturellt läckage som upprepas kvartal efter kvartal.
Fråga en CFO eller ekonomichef på ett etablerat konsultbolag hur stor andel av teamets tid som går till administration kontra analys. Svaret är nästan alltid detsamma: mer administration än vi vill, mindre analys än vi behöver.
Det är inte ett kompetensproblem. Det är ett modellproblem.
När ekonomisystemet inte är byggt för konsultaffären uppstår ett manuellt lager mellan data och insikt. Projektdata och ekonomidata lever i olika system och måste sammanfogas i Excel. Boksluten kräver koordinering och handpåläggning. Och rapporterna tar tid att producera, tid som inte kan läggas på att analysera vad siffrorna egentligen säger.
En ekonomifunktion med tre till fem personer som lägger 60–70 procent av sin tid på administration representerar en omallokerad kapacitet på 1–2 MSEK per år. Det är inte pengar som försvinner, det är värde som aldrig skapas.
Det finns ytterligare en kostnad som sällan räknas på: vad det kostar när ledningen jagar underlag istället för att agera på det.
VD, CFO och affärsområdesansvariga i ett mellanstort konsultbolag lägger i snitt 3–5 timmar per vecka på att tolka rapporter, förbereda inför ledningsgruppsmöten och följa upp ekonomisk status med ekonomifunktionen. Det är inte möten som skapar värde, det är administration förklädda till möten.
Räknat på fem personer i ledningsgruppen, 46 veckor per år och en genomsnittlig kostnad på 1 500 kronor per timme är det 1–1,5 MSEK i ledningskapacitet som läggs på att hantera informationsbristen snarare än att driva affären.
Den kanske mest underskattade kostnaden är den som uppstår när lönsamhetsansvaret är koncentrerat till ekonomifunktionen.
I konsultbolag skapas lönsamheten inte i styrelserummet. Den skapas i vardagsbesluten ute i organisationen, när projektledaren justerar resurserna i tid, när affärsområdeschefen ser en beläggningsdipp innan den fått fäste, när säljaren förstår marginalprofilen på ett nytt uppdrag innan det skrivs under.
Men om projektledaren inte ser sin projektmarginal förrän i månadsrapporten eller om affärsområdeschefen måste be ekonomiavdelningen om en uppdatering, då kan de inte ta det ansvaret. Inte för att de inte vill, utan för att de inte har verktygen.
Konsekvensen är en ekonomifunktion som bär ett ansvar den inte kan leva upp till ensam, och en organisation som lämnar lönsamhetspotential på bordet varje månad.
Ingen av de här kostnadsposterna är katastrofala var för sig. Det är det som gör dem så svåra att agera på. De syns inte i ett enskilt tal, de utlöser inga larm och de motiverar sällan ett akut beslut.
Men räknar man ihop dem, försenade beslut, ekonomifunktionens omallokerbara kapacitet, ledningens koordineringstid och det läckage som uppstår när lönsamhetsansvaret inte kan delas, rör det sig ofta om 5–10 MSEK per år för ett konsultbolag i den här storleksklassen.
Det är inte en kostnad för att byta system. Det är kostnaden för att inte göra det.
Det finns en anledning till att beslutet att modernisera ekonomifunktionen drar ut på tiden i de flesta bolag. Det kostar ingenting akut att vänta. Det finns alltid viktigare saker på agendan. Och erfarenheten av tidigare systembyten, tunga ERP-projekt som drog ut på tiden och överskred budget, gör att tröskeln för att ta nästa steg känns hög.
Men kostnaden för att vänta är inte noll. Den är bara osynlig.
Och den ackumuleras tyst, månad efter månad, medan bolaget fortsätter att fatta beslut på data som redan är gammal.
Vill du räkna på vad det kostar i er organisation?
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
Marginalerna i konsultbranschen är under press. Timpriserna stagnerar medan kostnaderna fortsätter upp. AI effektiviserar leveransen – men kunderna förhandlar ned priserna i samma takt som bolagen effektiviserar. Nettot blir ofta noll.
Den vanliga reflexen är att söka svaret i tillväxt. Fler affärer. Nya segment. Högre priser. Det är rätt på lång sikt. men det är långsamt, svårt och ger sällan resultat på den marginal som behövs nu.
En VD vi nyligen hade dialog med hade landat i en annan slutsats. De hade satt ett internt mål: öka marginalen i varje enskilt projekt. Inte vinna fler affärer. Inte anställa fler. Öka marginalen i varje enskilt projekt.
Det är en enkel målsättning. Och en ovanligt klok sådan, för det är i projekten den verkliga skillnaden kan göras.
Vad händer egentligen inne i era projekt?
Det handlar sällan om ett enskilt projekt som går fel. Det handlar om att hundratals små avvikelser aldrig fångas upp. Timmar som inte är debiteringsbara men ändå läggs. Resurser som byts ut utan att kalkylen uppdateras. Scope som kryper utan att priset följer med.
Var och en är hanterbar. Tillsammans är de anledningen till att ett bolag som gör bra affärer ändå inte tjänar tillräckligt.
Det gemensamma för alla de här avvikelserna är att de är åtgärdbara – om man ser dem i tid. De flesta konsultbolag ser dem tre veckor för sent.
Projektledarna bryr sig om lönsamhet. Men de har sällan de förutsättningar som krävs för att faktiskt äga den.
De saknar löpande insyn i hur projektet presterar mot kalkyl. De behöver begära ut underlag från ekonomiavdelningen för att få en bild – och när den bilden kommer är det för sent att göra något åt det. Lönsamhet blir ekonomiavdelningens ansvar i praktiken, även om det aldrig var meningen.
Det är ett strukturellt problem. Och det löses inte av hårdare uppföljning eller fler rapporteringsmöten.
För att projektledare ska kunna äga lönsamheten i sina projekt behöver tre saker finnas på plats: rätt data i realtid, tydliga processer för när och hur man agerar på den, och en ekonomifunktion som stöttar och analyserar – i stället för att enbart rapportera i efterhand.
När de förutsättningarna finns förflyttas något. Lönsamhet slutar vara en ekonomifråga och blir en affärsfråga. Den ägs av de som driver projekten. Och effekten av att varje projekt i snitt blir lite mer lönsamt – konsekvent, över tid – är den snabbaste vägen till starkare marginaler som finns.
För ett konsultbolag med 100 mkr i omsättning och 3% rörelsemarginal innebär en procentenhets förbättring ytterligare en miljon kronor i rörelseresultat. Utan en enda ny affär. Det är vad systematisk projektstyrning är värd – i kronor.
Det är precis den modellen Kleer är byggd för att leverera.
Boka en demo
Över 2000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?
