Kassalikviditet – definition, formel och beräkning

Många företagare som har någon gång upplevt att bolagets resultat ser bra ut på pappret, men ändå känns ekonomin plötsligt ansträngd. Fakturor ska betalas, löner ska betalas ut och kundinbetalningarna dröjer. Trots att verksamheten går bra uppstår en känsla av att pengarna inte riktigt räcker till. Kassalikviditet är måttet som hjälper dig förstå varför.

I den här artikeln går vi igenom vad kassalikviditet är, hur du beräknar det och vad siffran faktiskt säger om din verksamhet.

Kassalikviditet är ett nyckeltal som mäter ett bolags kortsiktiga betalningsförmåga. Enkelt uttryckt handlar det om ifall bolaget har tillräckligt med likvida tillgångar för att klara sina kortfristiga skulder.

Det är viktigt att förstå att kassalikviditet inte är samma sak som lönsamhet. Kassalikviditet handlar om hur situationen ser ut just nu, om du ställs inför krav på betalning inom den närmaste perioden. Ett bolag kan vara lönsamt på pappret och ändå ha problem att betala en faktura som förfaller nästa vecka. På samma sätt kan ett bolag tillfälligt ha stark likviditet trots ett svagt resultat.

Kassalikviditet hjälper dig alltså att förstå hur bolagets ekonomiska situation ser ut här och nu.

Formeln för kassalikviditet ser ut så här:

Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exklusive lager / Kortfristiga skulder x 100

I praktiken räknar du alltså ihop dina likvida omsättningstillgångar – kassa, bank, kortfristiga placeringar och kundfordringar – och delar med de skulder som förfaller inom ett år.

Lagret räknas däremot inte med, eftersom det inte snabbt kan omvandlas till likvida medel. Varor på lagret måste först säljas och betalas innan de blir till pengar på kontot. Kassalikviditet är därför ett striktare mått än balanslikviditet, som inkluderar lagret. Det är också den striktheten som gör nyckeltalet användbart.

Beräkning av kassalikviditet – ett exempel

Säg att ett bolag har följande balansräkning:

Omsättningstillgångar:

• Kassa och bank: 300 000 kr
• Kundfordringar: 500 000 kr
• Lager: 200 000 kr

Kortfristiga skulder: 600 000 kr

Kassalikviditet = (300 000 + 500 000) / 600 000 x 100 = 133

Lagret på 200 000 kr tas alltså inte med i beräkningen. Det som räknas är vad bolaget kan omvandla till pengar snabbt.

En kassalikviditet på 133 % innebär att bolaget har 1,33 kronor i snabbt tillgängliga tillgångar för varje krona i kortfristiga skulder.

Tumregeln är att kassalikviditet bör ligga på minst 100 %. Det innebär att du har minst lika mycket likvida tillgångar som kortfristiga skulder. Ligger du under 100 % täcker inte dina likvida tillgångar skulderna, vilket är ett varningstecken.

Siffran behöver dock alltid tolkas i sitt sammanhang:

Ett värde kring 100–150 % är ofta sunt för stabila bolag med förutsägbara kassaflöden. Ett värde över 200 % kan i vissa fall tyda på att kapital är bundet på ett ineffektivt sätt, och att pengarna istället hade kunnat investeras i tillväxt. Ett värde under 80 % är ett tydligt tecken på att du behöver se över likviditeten.

Vilken bransch du verkar i spelar också stor roll för vad som anses vara en bra kassalikviditet. Tjänstebolag och SaaS-bolag med snabba betalningsflöden klarar sig ofta bra med lägre värden. Bolag med långa betalningstider för sina kunder behöver en högre buffert.

Kassalikviditet och balanslikviditet blandas ofta ihop, men de mäter olika saker.

Balanslikviditet inkluderar hela lagret i omsättningstillgångarna och ger därför en bredare bild av bolagets betalningsförmåga på lite längre sikt. 

Kassalikviditet är däremot mer kortsiktigt och fokuserar på tillgångar som snabbt kan omvandlas till pengar.

För de flesta bolag är kassalikviditet det mer relevanta måttet i den löpande uppföljningen, just för att det speglar den omedelbara verkligheten.

Många bolag upptäcker problemen först när pengarna börjar ta slut trots att resultatrapporten ser stark ut. Det beror på att resultat och likviditet inte alltid rör sig i takt.

Du kan ha ett starkt resultat och ändå ha dålig kassalikviditet, till exempel om kunderna betalar sent, om du har gjort stora förskottsbetalningar eller om intäkterna är upplupna men ännu inte inbetalda. Omvänt kan du ha ett svagt resultat men god likviditet, om du till exempel har fått in förskottsbetalningar.

På pappret kan verksamheten alltså se lönsam ut, samtidigt som kassaflödet är pressat. Det är därför kassalikviditet behöver följas upp löpande och inte bara i samband med bokslut eller månadsrapportering.

Det finns flera faktorer som påverkar kassalikviditeten i ett bolag, till exempel:

• Betalningstider för kunder: Ju längre tid kunderna tar på sig att betala, desto mer kapital binds upp i kundfordringar. Kortare betalningstider frigör kapital snabbare.
• Förskott och abonnemang: Bolag som fakturerar i förskott får in pengar innan kostnaden uppstår, vilket stärker kassalikviditeten. Det är en av anledningarna till att SaaS-bolag ofta har goda likviditetssiffror trots snabb tillväxt.
• Kortfristiga skulder: En hög andel kortfristiga skulder, till exempel rörlig kredit eller leverantörsskulder med korta villkor, pressar kassalikviditeten nedåt.
• Säsongsberoende affär: Bolag med säsongsbetonade intäkter kan ha stark kassalikviditet under delar av året och svag under andra.

När kassalikviditet inte räcker som enda mått

Kassalikviditet är ett bra nyckeltal, men det är viktigt att komma ihåg att det är ett ögonblicksmått. Det berättar hur verksamheten ser ut idag, men inte hur det kommer att se ut om tre månader.

Därför behöver kassalikviditet kombineras med likviditetsprognoser och löpande uppföljning av betalningsflöden. En siffra i ett bokslut berättar vad som redan har hänt, men det du faktiskt behöver förstå är hur det ser ut framåt – så att du kan agera innan det ekar tomt i kassan.

Många bolag följer kassalikviditeten manuellt i Excel eller sammanställer siffror först i slutet av månaden. Problemet är att nyckeltalet då redan hunnit bli inaktuellt. Den speglar inte läget idag, utan för några veckor sedan.

Kleer är byggt för att lösa just det. När projekt, tidrapportering, fakturering och bokföring hänger ihop i samma system får ni en tydligare bild av hur verksamheten påverkar likviditeten. Intäkter, kostnader och kundfordringar uppdateras kontinuerligt istället för att sammanställas manuellt i efterhand.

Det gör det enklare att upptäcka avvikelser tidigt och agera innan likviditeten blir ett problem.

Samtidigt finns ett ekonomiteam i bakgrunden som hjälper er att förstå siffrorna och skapa bättre finansiell kontroll över tid.

Resultatet blir inte bara snabbare rapportering, utan bättre beslutsunderlag för hela verksamheten.

Det är det vi menar med Finance as a Service – ekonomi som hjälper dig fatta bättre beslut varje dag, inte bara vid månadens slut.

Boka en demo och upptäck hur Kleer hjälper växande bolag att få bättre kontroll över ekonomin.