Soliditet är ett av de mest missförstådda nyckeltalen i företagens ekonomi. Det nämns ofta i samband med bokslut, kreditupplysningar eller bankmöten, men används sällan aktivt i den löpande styrningen. För många blir soliditeten något man konstaterar i efterhand – snarare än ett mått man arbetar med. 

Det är synd. För soliditeten säger ofta mer om ett bolags långsiktiga motståndskraft och handlingsfrihet än både omsättning och resultat.

Soliditet visar hur stor del av bolagets tillgångar som är finansierade med eget kapital. Det är alltså ett mått på hur beroende bolaget är av externa finansiärer och hur stor del av verksamheten som finansieras av eget kapital. 

Till skillnad från resultatet, som beskriver hur det gått under en viss period, säger soliditeten något om bolagets finansiella struktur över tid. Den svarar på frågor som: 

Hur stabilt står bolaget? Hur mycket svängningar tål det? Hur stort utrymme har vi att fatta offensiva beslut? 

Ett bolag kan visa stark lönsamhet men samtidigt ha låg soliditet, till exempel efter utdelningar, investeringar eller snabb tillväxt finansierad med lån. På samma sätt kan ett bolag med mer modest resultat ha en mycket stark balansräkning och därmed större trygghet inför framtiden.

En vanlig tumregel för soliditet säger att en bra soliditet bör ligga över 30 %. En siffra under detta kan signalera en förhöjd risk och göra det svårare att få lån. Men sanningen är mer komplex. Vad som anses vara en bra soliditet varierar kraftigt mellan olika branscher. Kapitalintensiva industrier som fastigheter eller tillverkning har ofta lägre soliditet eftersom deras affärsmodell bygger på lånefinansiering. För ett SaaS- eller konsultbolag, där tillgångarna främst är immateriella, förväntas ofta en högre siffra. 

En hög soliditet, kanske över 50 %, visar på finansiell styrka och en stabil buffert vid eventuella risker. Företaget är inte beroende av externa långivare och kan lättare hantera perioder av sämre lönsamhet. Detta ger en starkare kreditvärdighet och trygghet för ägare och anställda. Ett sådant nyckeltal signalerar stabilitet och självfinansiering. 

Men det finns också nackdelar med hög soliditet. Ett extremt högt värde kan tyda på att företaget är överkapitaliserat och inte använder sitt kapital effektivt för att skapa tillväxt. Kapital som bara ligger på ett konto genererar ingen avkastning. Det kan vara ett tecken på missade investeringsmöjligheter som kunde ha accelererat företagets utveckling. Balansen är nyckeln. 

En låg soliditet innebär att en stor del av företagets tillgångar är finansierade med skulder. Detta skapar en hög finansiell risk. Företaget blir sårbart för räntehöjningar, vilket direkt påverkar resultaträkningen. Vid en konjunkturnedgång eller oväntade förluster minskar marginalerna snabbt och risken för betalningssvårigheter ökar. Leverantörer och kreditgivare kan bli mer försiktiga, vilket kan leda till sämre villkor eller nekade krediter. Att ha en tillfredsställande soliditet är därför en grundförutsättning för att kunna agera långsiktigt.

När skulderna överstiger tillgångarnas värde uppstår negativ soliditet. Detta är en akut varningssignal som indikerar att det egna kapitalet är helt förbrukat. Företaget befinner sig i en extremt allvarlig situation med omedelbar konkursrisk. Enligt aktiebolagslagen måste styrelsen agera snabbt vid misstanke om kapitalbrist. En kontrollbalansräkning måste upprättas, och om det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste en kontrollstämma hållas.

Det är vanligt att blanda ihop soliditet och likviditet, men de mäter två helt olika aspekter av ett företags ekonomi. Medan soliditet visar den långsiktiga betalningsförmågan, mäter likviditet den kortsiktiga förmågan att betala räkningar och löpande utgifter. Ett företag kan ha en mycket hög soliditet (mycket eget kapital, få skulder) men samtidigt ha dålig likviditet om allt kapital är bundet i långsiktiga tillgångar som immateriella anläggningstillgångar, andra bolag och dotterbolag, byggnader eller maskiner. Motsatsen kan också gälla: ett bolag kan ha god likviditet (mycket pengar på banken) men en usel soliditet på grund av höga skulder. För en sund ekonomi krävs en bra balans mellan båda.

Att göra en beräkning av soliditet är i teorin enkelt. Själva formeln kräver två poster från företagets balansräkning, vilka du hittar i din årsredovisning eller i ditt ekonomisystem. Du behöver känna till storleken på ditt eget kapital och dina totala tillgångar (summan av eget kapital och skulder). 

Den grundläggande formeln för soliditet är: 

• Soliditet (%) = (Eget kapital / Totalt kapital) x 100 

Men för att få en mer rättvisande bild av företagets verkliga ställning används ofta en justerad soliditet. Detta är särskilt relevant i Sverige där många bolag använder obeskattade reserver som en del av sin skatteplanering. Dessa reserver består av vinst som ännu inte beskattats och betraktas som en hybrid mellan eget kapital och en latent skatteskuld.

För att göra en mer exakt uträkning av soliditet behöver du först beräkna ett justerat eget kapital. Det gör du genom att ta det synliga egna kapitalet och addera en del av de obeskattade reserverna. En vanlig tumregel är att multiplicera de obeskattade reserverna med (1 – bolagsskattesatsen). 

Formeln för justerat eget kapital ser ut så här: 

• Justerat eget kapital = Eget kapital + (Obeskattade reserver x (1 – Bolagsskattesats)) 

Därefter kan du räkna ut den justerade soliditeten: 

• Justerad soliditet (%) = (Justerat eget kapital / Totalt kapital) x 100 

Denna metod ger en mer rättvis bild av bolaget finansiella ställning, eftersom den tar hänsyn till den skatt som förr eller senare måste betalas.

Att aktivt arbeta för att förbättra företagets soliditet är en strategisk åtgärd. Det finns huvudsakligen två sätt att påverka nyckeltalet: 

• Öka det egna kapitalet: Det mest direkta sättet är att generera vinst och återinvestera den i verksamheten i stället för att dela ut den till ägarna. Ett annat alternativ är att genomföra en nyemission, där ägarna eller nya investerare skjuter till mer kapital. 

• Minska de totala tillgångarna: Genom att amortera på lån minskar både skuldsidan och tillgångssidan (kassan minskar), vilket matematiskt stärker soliditeten eftersom täljaren (eget kapital) förblir densamma medan nämnaren (totalt kapital) minskar. 

För ett modernt bolag räcker det inte att veta vad soliditeten var när året stängdes. För att kunna styra proaktivt behöver du förstå hur den utvecklas här och nu, och hur planerade beslut kommer att påverka den framåt. 

Många traditionella upplägg klarar bokföringen korrekt, men ger inte den helhetsbild som krävs för strategisk styrning. Soliditeten blir då ett historiskt facit snarare än ett aktivt beslutsunderlag. Med Kleer är ekonomin uppdaterad i realtid och samlad i ett system. Bokföring, rapportering och rådgivning hänger ihop, vilket gör att soliditeten blir synlig som en del av den löpande styrningen. Vi kallar det Finance as a Service. 

Vill du veta mer om soliditet och hur vi på Kleer kan hjälpa ditt företag att få kontroll på siffrorna? Boka en demo idag.

Vad är en bra soliditet?

En generell tumregel är att en soliditet över 30 % anses vara bra. För kunskapsintensiva företag som SaaS- och konsultbolag kan förväntningarna vara högre. Det viktigaste är att nivån är anpassad till branschens riskprofil och företagets tillväxtfas. 

Hur räknar man ut soliditet?

Du använder en enkel formel: Dividera företagets eget kapital med dess totala kapital (summan av tillgångar) och multiplicera med 100 för att få en procentsats. För en mer precis bild bör du använda justerat eget kapital, där du tar hänsyn till den latenta skatteskulden i obeskattade reserver.

Vad är skillnaden mellan likviditet och soliditet?

Soliditet mäter företagets långsiktiga finansiella stabilitet och förmåga att klara förluster. Likviditet mäter företagets kortsiktiga förmåga att betala sina räkningar. Man kan ha hög soliditet men låg likviditet, och vice versa.

Varför är soliditet viktigt?

Soliditet är viktigt eftersom det visar hur finansiellt stabilt ett företag är. Det påverkar kreditvärdigheten, förmågan att attrahera investeringar och motståndskraften mot ekonomiska nedgångar. Det är en central indikator på företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. 

Vad innebär en låg soliditet?

En låg soliditet innebär att företaget har en hög andel skulder i förhållande till sina tillgångar. Detta medför en högre finansiell risk, ökad räntekänslighet och kan göra det svårt att få nya lån eller krediter. 

Kan man ha för hög soliditet?

Ja, en extremt hög soliditet kan vara ett tecken på att företaget inte använder sitt kapital effektivt. Det kan innebära att man missar tillväxtmöjligheter genom att inte investera i utveckling, marknadsföring eller expansion. Det handlar om att hitta en sund balans.