Vad är koncernredovisning?

När ett bolag får ett eller flera dotterbolag blir ekonomin snabbt mer komplex. Moderbolaget kan gå med vinst samtidigt som ett dotterbolag går med förlust. Bolagen kan dessutom fakturera varandra, ha interna fordringar och skulder eller köpa och sälja varor och tjänster inom koncernen.  

För att förstå hur hela koncernen faktiskt går behöver siffrorna därför kunna ses som en helhet. Det görs genom en så kallad koncernredovisning. 

Här går vi igenom vad koncernredovisning innebär, hur ett koncernbokslut fungerar och när ett företag måste upprätta koncernredovisning. 

Vad är en koncern?

För att förstå hur koncernredovisning fungerar behöver vi först reda ut vad en koncern är. 

En koncern uppstår förenklat när ett företag, moderföretaget, har ett bestämmande inflytande över ett eller flera andra företag. Det kan exempelvis handla om ett bolag som äger mer än hälften av rösterna i ett annat bolag, som då blir ett dotterföretag.  

Varje företag i koncernen är fortfarande en egen juridisk person med egen bokföring och, beroende på företagsform, egen årsredovisning. Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det däremot många situationer där ägare, ledning och andra intressenter behöver kunna se vad som händer i gruppen som helhet. Det är där koncernredovisningen kommer in. 

Vad är en koncernredovisning?

En koncernredovisning är en finansiell rapportering där moderföretagets och dotterföretagens ekonomi sammanställs som om koncernen vore ett enda företag. Den upprättas av moderföretaget utöver den egna årsredovisningen och omfattar som huvudregel samtliga företag som ingår i koncernen. Syftet är att ge en samlad bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning. 

Tänk dig exempelvis en koncern med ett moderbolag och två dotterbolag. Moderbolaget har 10 miljoner kronor i omsättning, det ena dotterbolaget 5 miljoner och det andra 3 miljoner. Det betyder inte automatiskt att koncernens omsättning är 18 miljoner kronor. 

Om moderbolaget har fakturerat ett av dotterbolagen 1 miljon kronor finns den miljonen både som intäkt i det ena bolaget och kostnad i det andra. För de enskilda bolagen är transaktionen relevant, men för koncernen som helhet har inga pengar kommit in utifrån. 

Den interna transaktionen behöver därför elimineras när koncernens siffror sammanställs. Det är den här processen som gör att koncernredovisning är mer än bara en hopslagning av bolagens årsredovisningar. 

Vad är ett koncernbokslut?

Begreppen koncernbokslut och koncernredovisning används ibland som om de betydde samma sak, men det finns en skillnad. 

Koncernbokslutet kan beskrivas som arbetet med att sammanställa och konsolidera de olika koncernföretagens ekonomiska information vid bokslutet. Bolagens siffror samlas in och anpassas vid behov samtidigt som interna poster elimineras. 

Koncernredovisningen är den formella finansiella rapporteringen för hela koncernen och regleras av årsredovisningslagen. Koncernbokslutet är alltså en del av arbetet med att ta fram den färdiga koncernredovisningen. 

Hur fungerar konsolidering?

När koncernföretagens ekonomiska information sammanställs brukar processen kallas konsolidering.

Utgångspunkten är de enskilda företagens resultat- och balansräkningar. Man börjar med att sammanföra dem, men sedan behöver poster som har uppstått genom transaktioner mellan företag i koncernen elimineras.

Det kan exempelvis handla om:

• interna fordringar och skulder
• intern försäljning och interna kostnader
• utdelningar inom koncernen
• internvinster som finns kvar i tillgångar.

Tänk dig att dotterbolag A säljer en vara till dotterbolag B för 100 000 kronor. I A redovisas försäljningen som en intäkt och i B som ett inköp.

Om båda posterna bara läggs ihop med resten av koncernens siffror ser det ut som att koncernen har haft en försäljning på 100 000 kronor. Men ur koncernens perspektiv har varan bara flyttats från ett bolag till ett annat. Därför behöver den interna intäkten och kostnaden elimineras.

Samma princip gäller om ett bolag har en fordran på ett annat koncernbolag. Det ena bolagets fordran motsvaras av det andra bolagets skuld. När koncernen betraktas som en helhet kan den inte ha en fordran på sig själv, vilket gör att båda posterna tas bort i konsolideringen.

Varför behövs koncernredovisning?

Om du bara tittar på bolagen var för sig kan interna affärer få exempelvis omsättning, kostnader, tillgångar och skulder att se större ut än vad de faktiskt är för koncernen som helhet. 

Koncernredovisningen gör det istället möjligt att se vilka intäkter som faktiskt kommer från externa kunder, vilka kostnader koncernen har och vilka tillgångar och skulder som finns gentemot omvärlden. Det ger ägare, ledning, långivare och andra intressenter en rättvisare bild av koncernens ekonomi som helhet. 

Samtidigt är det fortfarande viktigt att följa hur det går för de enskilda bolagen. Ett dotterbolag kan exempelvis visa ett starkt resultat medan andra delar av koncernen utvecklas svagare. För att förstå verksamheten fullt ut behövs därför båda perspektiven. 

När måste man upprätta koncernredovisning?

Huvudregeln i årsredovisningslagen är att ett moderföretag ska upprätta en koncernredovisning för varje räkenskapsår. Det finns däremot flera undantag.

Ett viktigt undantag gäller mindre koncerner, som normalt inte behöver upprätta koncernredovisning.

En koncern räknas som större om den uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• fler än 50 anställda i medeltal
• mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Det räcker alltså inte att passera ett av gränsvärdena. Koncernen behöver uppfylla mer än ett av villkoren under båda de senaste räkenskapsåren för att räknas som större enligt denna regel.

Vid bedömningen ska koncernens siffror som huvudregel räknas efter att interna fordringar, skulder, intäkter och kostnader har eliminerats. Då gäller gränsvärdena 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Det går också att göra bedömningen utan att först eliminera de interna posterna. Eftersom koncernens siffror då blir högre används istället gränsvärdena 48 miljoner kronor i balansomslutning och 96 miljoner kronor i nettoomsättning.

En koncern som inte uppfyller kriterierna för att räknas som en större koncern räknas som en mindre koncern.

Undantag från kravet på koncernredovisning

Koncernens storlek är inte det enda som kan påverka skyldigheten att upprätta koncernredovisning.

Ett moderföretag som självt är dotterföretag kan under vissa förutsättningar slippa upprätta en egen koncernredovisning om företaget och dess dotterföretag redan omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag.

Det finns också ett undantag när samtliga dotterföretag, både var för sig och tillsammans, är av oväsentlig betydelse. Särskilda regler kan dessutom gälla för bland annat noterade företag och vissa finansiella verksamheter.

Det går därför inte alltid att avgöra om ett företag måste upprätta koncernredovisning enbart utifrån omsättning, balansomslutning och antal anställda. Även koncernens struktur och verksamhet kan spela roll.

Vad ska en koncernredovisning innehålla?

Koncernredovisningen liknar på många sätt en vanlig årsredovisning, men siffrorna avser hela koncernen.

Enligt årsredovisningslagen ska den bestå av:

• koncernbalansräkning
• koncernresultaträkning
• noter
• förvaltningsberättelse
• kassaflödesanalys.

Koncernbalansräkningen visar koncernens samlade tillgångar, skulder och eget kapital, medan koncernresultaträkningen visar intäkter och kostnader efter att interna poster har hanterats.

Koncernredovisningen ersätter inte de enskilda företagens redovisning. Moderföretaget upprättar fortfarande sin egen årsredovisning, liksom de dotterföretag som själva omfattas av kravet på årsredovisning.

Hur upprättar man ett koncernbokslut?

Arbetet med att upprätta ett koncernbokslut börjar med att samla in ekonomisk information från de företag som ska ingå i koncernredovisningen. Därefter behöver informationen kunna jämföras och sammanställas. Koncernredovisningen ska utgå från gemensamma principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Om ett koncernföretag använder andra principer kan vissa poster därför behöva räknas om innan de konsolideras. 

Nästa steg är att identifiera och eliminera koncerninterna poster. Fordringar stäms mot motsvarande skulder, intern försäljning mot interna inköp och eventuella internvinster hanteras. 

Även själva ägandet behöver hanteras i konsolideringen. Moderföretagets redovisade värde på aktierna i dotterföretaget ska inte ligga kvar som en tillgång samtidigt som dotterföretagets tillgångar och skulder tas med i koncernredovisningen. När ett dotterföretag tas in i koncernen görs därför en så kallad förvärvsanalys, där bland annat köpeskillingen jämförs med värdet på de tillgångar och skulder som har förvärvats. 

När samtliga justeringar och elimineringar är gjorda kan koncernens resultat- och balansräkning sammanställas. 

Från koncernredovisning till löpande koncernrapportering

Den formella koncernredovisningen upprättas i samband med årsredovisningen. Men koncernens ekonomi behöver följas upp löpande, inte bara en gång om året. Därför arbetar många koncerner också med koncernrapportering. Det kan exempelvis innebära att varje månad följa omsättning, resultat, kostnader och andra nyckeltal för de olika bolagen och koncernen som helhet.

Syftet med löpande koncernrapportering är att ge ledningen underlag för att styra verksamheten. Hur utvecklas de olika bolagen? Vilka delar av koncernen driver tillväxten? Var ökar kostnaderna? Hur ser utvecklingen ut jämfört med budget och prognos? För att kunna svara på de frågorna behövs ekonomisk information långt innan årsredovisningen ska vara färdig.

När koncernen växer blir rapporteringen snabbt mer omfattande. Ju fler bolag som ingår, desto fler interna mellanhavanden kan behöva hanteras och desto mer ekonomisk information behöver samlas in. Har koncernen verksamhet i flera länder kan olika valutor och lokala regler göra arbetet ännu mer komplext.

Ett vanligt praktiskt problem är att informationen finns på olika ställen. Varje bolag har sin egen bokföring, arbetar i olika system och koncernrapporteringen sammanställs sedan manuellt i kalkylblad. Då går mycket tid åt till att samla in, kontrollera och stämma av information innan själva analysen ens kan börja. Ju fler manuella steg som krävs, desto svårare blir det också att få en aktuell bild av koncernens ekonomi.

Bättre ekonomisk kontroll när bolagsstrukturen växer med Kleer

När ett bolag blir flera ökar kraven på ekonomifunktionen. Fler bokföringsflöden ska hanteras och rapporteringen blir mer omfattande, samtidigt som ledningen behöver kunna förstå hur både de enskilda bolagen och koncernen som helhet utvecklas.

I Kleer samlas alla koncernbolag i samma system och ekonomin uppdateras löpande. Konsolidering, elimineringar och avstämningar sker automatiskt, samtidigt som ni kan följa resultat, omsättning och andra nyckeltal för hela koncernen på ett ställe. Det finns också stöd för koncerngemensamma projekt med automatisk internfakturering. Det minskar behovet av manuella sammanställningar och gör det enklare att behålla kontrollen även när verksamheten och bolagsstrukturen blir mer komplex.

Har ni vuxit ur ert nuvarande sätt att hantera ekonomin? Boka en demo med Kleer.