Den största förändringen är att de två tidigare alternativen för att beräkna gränsbelopp – förenklingsregeln och huvudregeln – ersätts av ett gemensamt system.

Gränsbeloppet utgår från ett gemensamt grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp. För inkomståret 2026 innebär det cirka 322 400 kronor. Beloppet indexeras årligen.

Tidigare kunde företagare välja att använda förenklingsregeln i ett bolag och huvudregeln i ett annat. Den möjligheten försvinner när systemet nu slås ihop.

En annan tydlig förändring är att kravet på att ägaren själv måste ta ut en viss minimilön för att få använda löneunderlaget tas bort.

Det innebär att löneuttag och utdelningsplanering kan bli mer flexibel. Samtidigt finns fortfarande takregler för hur stort löneunderlaget kan vara, vilket gör att lönenivåer fortfarande påverkar utfallet.

Utöver grundbeloppet kan gränsbelopp fortfarande beräknas utifrån bolagets totala löner.

Samtidigt införs ett nytt löneavdrag i beräkningen, vilket innebär att löneunderlaget reduceras innan gränsbeloppet fastställs. För vissa företag kan detta leda till ett lägre utdelningsutrymme jämfört med dagens regler.

För delägare som äger flera bolag införs också en ny princip.

Grundbeloppet ska automatiskt fördelas mellan alla direktägda bolag i proportion till ägarandelen. Det innebär att det inte längre går att själv styra vilket bolag som ska använda beräkningsregeln.

Fördelningen baseras på ägarförhållandena den 1 januari 2026, vilket gör att ägarstrukturen vid årsskiftet 2025/2026 kan få direkt skattemässig betydelse.

I vår skatteguide går vi igenom förändringarna mer i detalj, med exempel på hur olika typer av ägare och bolagsstrukturer kan påverkas.