Kunskapsbank

Hur fungerar arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI)?

Skriven av Camilla Drängel | 2019-jan-15 23:00:00

Arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI) är den månatliga rapportering som alla arbetsgivare i Sverige måste lämna till Skatteverket. Istället för att bara redovisa ett totalbelopp för alla anställda, ska du varje månad redovisa lön, förmåner, skatteavdrag och arbetsgivaravgift per anställd. AGI lämnas normalt senast den 12:e i månaden efter löneutbetalningen (17:e i januari och augusti, 26:e om företaget omsätter mer än 40 miljoner kronor).

Nedan går vi igenom vad AGI innebär, vilka datum som gäller 2026, hur mycket arbetsgivaravgifterna är, vanliga misstag – och hur Kleer sköter allt detta åt dig automatiskt.

Vad är AGI – arbetsgivardeklaration på individnivå?

AGI infördes den 1 juli 2018 för vissa branscher (bland annat bygg, restaurang, frisör och tvätteri med minst 15 anställda) och för samtliga arbetsgivare från och med den 1 januari 2019. Reformen ersatte det gamla systemet där arbetsgivare redovisade ett totalbelopp för hela företaget en gång i månaden och sedan lämnade en årlig kontrolluppgift (KU10) per anställd.

Sedan reformen genomfördes är kontrolluppgiften borttagen för de allra flesta arbetsgivare – de uppgifter som tidigare låg i KU10 rapporteras numera löpande i den månatliga AGI:n istället.

Fördelarna med AGI:

  • Skatteverket får aktuella uppgifter varje månad istället för en gång per år
  • Fel upptäcks tidigare, både av Skatteverket och av den anställda själv
  • Anställda kan se sina rapporterade uppgifter direkt via Mina sidor på skatteverket.se
  • Uppgifterna förifylls automatiskt i den anställdas inkomstdeklaration

Huvuduppgift och individuppgift – det här ska redovisas

En arbetsgivardeklaration består av två delar:

Huvuduppgift

En sammanställning av företagets totala arbetsgivaravgifter och avdragna skatt för perioden.

Individuppgift

En uppgift per anställd (eller annan betalningsmottagare) som bland annat innehåller:

  • Kontant bruttolön
  • Skattepliktiga och skattefria förmåner (t.ex. bilförmån, drivmedelsförmån)
  • Skatteavdrag beräknat enligt den anställdas skattetabell
  • Underlag för arbetsgivaravgifter
  • Ersättning för utgifter i arbetet
  • Eventuell tjänstepension till tidigare anställda eller efterlevande

Individuppgiften ska lämnas för varje person som fått lön, förmån eller annan ersättning under redovisningsperioden – oavsett anställningsform.

Arbetsgivaravgifter 2026

Den generella arbetsgivaravgiften ligger på 31,42 % av den totala bruttolönesumman (2026). Det finns dock flera undantag:

  • Yngre medarbetare (18–23 år): Från och med 1 april 2026 till och med 30 september 2027 gäller en tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift. Endast ålderspensionsavgiften och halva de övriga avgifterna betalas på ersättning upp till 25 000 kr per kalendermånad, vilket motsvarar cirka 20,81 %.
  • Äldre medarbetare: Lägre avgift kan gälla för anställda som fyllt 65 år vid årets ingång.
  • Växa-stöd: Från och med 1 januari 2026 redovisas växa-stödet inte längre direkt i AGI:n. Full arbetsgivaravgift ska betalas löpande, och företaget ansöker istället om stödet i efterhand hos Skatteverket. Fälten 062 och 063 i individuppgiften har tagits bort från och med 2026.

När ska AGI lämnas 2026?

Huvudregeln är oförändrad sedan reformen infördes:

Situation Sista dag att lämna AGI
De flesta arbetsgivare Den 12:e i månaden efter utbetalningsmånaden
Januari och augusti Den 17:e i respektive månad
Omsättning över 40 miljoner kr Den 26:e i månaden efter utbetalningsmånaden
Datum infaller på helg/röd dag Nästa vardag


Exempel:
Lön som betalas ut i februari ska redovisas senast den 12 mars (eller 26 mars vid högre omsättning).

Vem behöver inte lämna AGI?

Du kan i vissa fall slippa lämna arbetsgivardeklaration, till exempel om:

  • Du betalar ut mindre än 1 000 kr per person och kalenderår
  • En idrottsförening betalar ut mindre än ett halvt prisbasbelopp till en idrottsutövare (cirka 29 600 kr år 2026)
  • Ingen skyldighet finns att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter – då kan kontrolluppgift lämnas årligen istället

Har du inga utbetalningar en viss månad ska du ändå lämna en "nolldeklaration" till Skatteverket, om inte företaget är säsongsregistrerat.

Uppgifter till andra myndigheter

Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Kronofogden och Tullverket kan i vissa fall få direkt åtkomst till uppgifter som lämnats på individnivå. Skatteverket kan även lämna ut uppgifter till arbetslöshetskassorna. Det gör AGI till en central källa för flera myndigheters kontroll och handläggning.

Kan man rätta en AGI i efterhand?

Ja. Du kan rätta en tidigare inlämnad arbetsgivardeklaration upp till sex år bakåt i tiden – under 2026 innebär det att deklarationer från och med år 2020 går att rätta. Du kan höja avdragen skatt och rätta arbetsgivaravgifter, men normalt inte sänka en redan gjord skatteavdragsuppgift för en individ.

Minuslön – vanligt vid rättelser

En minuslön uppstår ofta när en anställd har tagit ut för mycket semester eller varit frånvarande under en längre period och kommer tillbaka på lägre sysselsättningsgrad. Minuslöner får inte rapporteras till Skatteverket – i de fall en bruttolön hamnar under 0 kr måste tidigare deklarationer för den aktuella individen rättas istället.

Tips: Ha god framförhållning och informera löneansvarig i god tid för att undvika minuslöner helt.

Lönerapporter med lönehändelser kan inte tas bort

All lön som ligger till grund för skatteavdrag och/eller arbetsgivaravgifter ska redovisas per individ – även om bruttolönen landar på 0 kr efter avdrag. En lönerapport som innehåller lönehändelser går därför inte att radera; den måste istället bokföras och redovisas till Skatteverket.

Vanliga misstag i AGI

  • Fel skattetabell – dubbelkolla alltid att rätt tabell eller procentsats används för den anställda
  • Missade förmåner – fri bil, friskvård eller lunch ska redovisas som förmån, annars blir skatteavdraget för lågt
  • Fel arbetsgivaravgift – särskilt vanligt vid unga eller äldre medarbetare med avvikande procentsats
  • Försenad inlämning – ger förseningsavgift, för närvarande 625 kr per påbörjad förseningsmånad
  • Glömd nolldeklaration – även månader utan löneutbetalning måste ofta deklareras

Så här hjälper Kleer dig med AGI

Kleer är byggt för att automatisera hela löneflödet – inklusive AGI. Som kund hos Kleer behöver du i praktiken bara göra två saker:

  1. Registrera löneförmåner i tid, till exempel leasingbil, privat sjukvårdsförsäkring eller privat städning, så att de kommer med i rätt period.
  2. Flagga frånvaro och löneändringar i god tid till ditt löneteam, så att minuslöner undviks och rättelser inte behöver göras i efterhand.

Resten sköter Kleer automatiskt: huvuduppgift och individuppgift skapas, arbetsgivaravgifter beräknas med rätt procentsats utifrån ålder, och deklarationen lämnas in till Skatteverket i tid – varje månad, utan manuellt arbete från din sida.

Vanliga frågor om AGI

Måste alla arbetsgivare lämna AGI, oavsett antal anställda? Ja. Alla arbetsgivarregistrerade företag ska lämna arbetsgivardeklaration varje månad, oavsett om man har en eller flera anställda – med undantag för vissa mindre belopp och säsongsregistrerade verksamheter.

Vad händer om jag missar deadline för AGI? Du riskerar en förseningsavgift, i dagsläget 625 kr per påbörjad månad som deklarationen är försenad. Vid upprepade fel kan även skönstillägg eller kontrolluppgiftsavgift tillkomma.

Ersätter AGI kontrolluppgiften helt? För de flesta arbetsgivare, ja. Sedan inkomståret 2019 behöver de uppgifter som redovisas i AGI inte längre lämnas i en separat årlig kontrolluppgift.

Hur långt tillbaka kan jag rätta en AGI? Upp till sex år. Under 2026 innebär det att deklarationer för år 2020 och framåt går att rätta hos Skatteverket.